Vi som har S*Scientiums brittuppfödning heter Johan Schmidt, Eva Månsby och vår tre dötttrar. Vi och våra katter bor strax öster om Lund. Vi köpte vår första britt, EC S*Spinner‘s Blueberry Jill, hösten 1997 och fick vår första egna kull under stamnamnet S*Scientiums i februari 1999. Ur den kullen behöll vi en hona, EP&IC S*Scientiums Alfa. Sedan dess har vi även låtit en soffpotatis till hane, Pr S*Scientiums blå Kelvin, få stanna hos oss. Sommaren 2007 flyttade även (DK) Hentzel´s Fantastika Snow Flake in hos oss.
Vår uppfödning sker i hemmamiljö med mycket värme och kärlek. Vi har en till två kullar per år och basen för uppfödningen är den blå och vita färgen även om vissa andra kombinationer kan förekomma. Kattungar säljs vid minst 12 veckors ålder och i priset ingår stamtavla från SVERAK, de två första vaccinationerna mot kattpest och snuva, ID-märkning (microchip), avmaskning, veterinärbesiktning samt ett års medlemskap i Brittringen. Vid leverans så är kattungarna avvänjda, rumsrena och bedårande söta.
Brittringen är en så kallad rasring för oss i Sverige med Brittiskt Korthår som intresse. Som medlem får man tidningen Brittbladet 4 gånger om året plus att man gratis får annonsera att man t.ex. har kattungar till salu.
Vi är medlemmar i följande kattföreningar: Brittringen och Skånes Kattklubb. Genom Skånes Kattklubb är vi även anslutna till Sveriges Kattklubbars Riksförbund (SVERAK) och Fèdèration Internationale Feline (FIFe).
Att skaffa en katt är att ta på sig ansvaret för ett levande djur under hela dess livstid som mycket väl kan vara mer än 15 år om man har tur. Det gäller att inte se sig blind på den söta lilla kattungen utan se det som att man skaffar sig en livskamrat med allt det innebär. Innan man skaffar sig en katt bör man ställa sig följande frågor:
Det finns även en del andra saker man ska tänka på innan man skaffar katt:
Se till att följande saker finns i hemmet när kattungen kommer till sitt nya hem: kattlåda med sand, transportbur (lämpligen i hårdplast), mat- och vattenskålar, mat, klösbräda, klosax om det är en innekatt, kam och borste.
Om man inte vill ha en raskatt bör man överväga att ta emot en hittekatt från den lokala djurskyddsföreningen och kombinera att man får en livskamrat samtidigt som man gör en stor välgärning.
Britten ska ha en kropp som är medium till stor, muskulös och knubbig. Dess skuldror och rygg ska vara muskulösa och bröstkorgen ska vara bred. Benen ska vara korta och tjocka med runda och fasta tassar. Svansen ska vara kort och tjock med en lätt rundad spets.
Huvudet skall vara runt och kraftfullt med en bred skalle och rak nos. Profilen ska ha en mjuk inbuktning (ej stop som på Exotic). Hakan ska vara kraftig. Nacken ska vara mycket kraftig, kort och välutvecklad. Öronen skall vara små med rundade toppar och sitta brett isär. Ögonen ska vara stora, runda, vidöppna och sitta brett isär. Ögonfärgen ska vara koppar eller djupt orange alternativt blå, blå-grön eller grön (grön är att föredra utom på vita katter). Även odd-eye (ett orange och ett blått öga) är tillåtet.
Pälsen ska vara kort, tjock, ha bra underpäls och inte ligga ner utmed kroppen. Hårstråna ska vara tunna men krispiga och varje hårstrå (undantaget är mönstrade katter) ska ha samma färg ända från roten till toppen.
Britten har ett lungt temperament som den gärna sprider kring sig. Dock ska man inte låta sig luras av det lugna yttre för invärtes lurar en intelligent varelse som mycket noga överväger alla beslut innan den bestämmer sig. När den väl kommit till en slutsats är det mycket svårt att få den på andra tankar, när den bestämmer sig för att leka är det bäst och roligast att vara med (även klockan 4 på morgonen). Det kan ibland vara svårt att förstå att den annars så lugna britten kan leka så intensivt, det är en speciell upplevelse att se en sjukilos katt kasta sig genom luften i jakt på en pingisboll.
Precis som namnet antyder ligger vaggan för den brittiska korthårskatten i England. Britten som den vanligen kallas för har sitt ursprung i den råttjagande bondkatten i England. Det äldsta fyndet av katt i England är från romartiden strax efter Jesu födelse. Katten i England var under stora delar av medeltiden sedd med blandade känslor, dels var den det bästa vapnet mot skadedjur på säd men samtidigt ansågs den samarbeta med häxor och djävlar.
Det brittiska korthåret var representerat redan på den första kattutställningen i Crystal Palace 1871, där den var den mest talrika. Ursprungligen var de mönstrade (tabby och spotted) så pass vanliga att man inte ens tyckte det ar värt att beskriva mönstringen i rasstandarden, dock angav man noga standarden för de då ovanliga solida färgerna ! Under andra världskriget försvann tyvärr stora delar av avelsstammen och tiden efter kriget blev kritisk för brittens överlevnad, man blev t.ex. tvungen att avla in bland annat Russian Blue och perser för att återskapa stammen. Numera anses dock stammen vara mycket stabil.
Till Sverige kom den första britten under 1964. Den blev dock registrerad som Chartreux enligt den tidens regler. De katter som importerades under 70-talet blev istället registrerade som Européer, vilket gjorde att det fanns två klart skilda typer av Européer. Det var först i december 1982 som britten gjorde entré på utställningarna som en egen klass. Idag är britten den fjärde vanligaste kattrasen inom SVERAK.
Britten kommer i nästan alla regnbågens färger. Av tradition är den grafitgrå-blå färgen vanligast, t.o.m. så vanlig att den skapat ett eget namn "Brittish Blue" så välkänt att många tror att det inte finns några andra färger. Idag finns den i olika färger, mönstringar med mera.
Även färgen på ögonen kan variera beroende på pälsfärgen. Vita och silverkatter kan ha gröna eller gula ögon, alla andra färger ska ha orange, idealiskt är en djup kopparfärg, ögon.
| Källor: | Kattjournalen nummer 3 1998, sid 7-17. |
| Bonniers Stora bok om katter, David Taylor, Bokförlaget Bonnier Alba 1993. |
En katt utställning är en mycket speciell tillställning. Det är nog den enda chansen man har att se uppemot 400 katter på en och samma gång. På dagens utställningar brukar alla kategorier finnas med, men det finns fortfarande utställningar som delat upp så att semilånghår och Siames/oriental (plus huskatt) ställer ut ena dagen och långhår och korthår (brittens kategori) den andra. Här kan du se vilka godkända raser det finns inom SVERAK.
Bedömningen sker mot andra katter av samma ras, samma färg, samma kön, samma titel nivå samt fertil/kastrerad när det gäller vuxna katter (över 10 månader gamla). Hos kattungar mellan 3 och 6 månader samt mellan 6 och 10 månader tävlas det i speciella klasser (ungdjur resp. junior), där görs bedömningen inom ras och färg endast, här tävlar alltså hanar mot honor.
Vid bedömningen har domaren en färdig mall att dömma katten mot. Totalt kan domaren döma ut 100 poäng till en helt perfekt katt. På britter så ger kroppen 20 poäng och då ska domaren ta hänsyn till form, storlek, struktur, formen på ben och tassar samt svansen och dess längd. Huvudet ger 30 poäng och då bedöms generell form, nos, bett och tänder, panna, haka, placering och form hos öronen samt storlek och placering hos ögonen. Ögon färgen ger 10 poäng. Färgen och mönstringen hos pälsen kan ge 20 poäng och pälsens kvalitet, struktur och längd kan ge ytterligare 15 poäng. Kattens generella kondition ger de sista 5 poängen.
Bedömningarna sker i fler nivåer:
Den första nivån är grundbedömningen där domaren undersöker katten och rangordnar den i förhållande till de andra katterna i samma klass eller om den är ensam mot poängbedömning enligt rasstandard. På denna nivå delas certifikat ut till segrande katt, därefter Ex2, Ex3 osv. I ungdjur och junior delas endast Ex1, Ex2 osv ut.
Nästa nivå är när domaren ska bestämma sig för vilken katt som är bäst i sin variant (ras och färg). Här kan domaren dela ut BIV (Best In Variety) om det finns minst tre katter i en variant.
På tredje nivån nominerar varje domare den bästa veteranen, hankatten, honkatten, kastrathanen, kastrathonan, ungdjuret samt junioren utav alla de katter han eller hon bedömt. Dessa katter får en NOM (Nomination) och går vidare till panelbedömningen.
Fjärde nivån, även kallad panelbedömningen, innebär bedömning av de katter som nominerats till panel av respektive domare inom en kategori. Här bedöms först de bästa ungdjuren och juniorerna, sen bedöms hanar för sig och honor för sig om vars ett BIS (Best In Show)
På vissa utställningar, vanligare utomlands än i Sverige, finns det en femte nivå där kategori vinnarna (BIS) tävlar mot varandra om att bli BOB (Best Of the Best).
| Källor: | Informationsblad 3, Dansk Racekatte Klub |
| Kattjournalen nummer 3 1998, sid 7-17. |
Som skrivits tidigare finns de brittiska korthåren i nästan alla möjliga färger och mönster. Det finns över hundratrettio godkända färg-mönster kombinationer på britterna, vissa av dem finns inte i verkligheten utan är godkänd endast eftersom de är genetiskt möjliga avkommor efter andra godkända färger. Den absolut vanligaste färgen på britter är den blå. Följande färger och mönster är grundfärgerna. På denna sidan kan man se bilder på några av de godkända färgerna.
Inom den Engelska organisationen GCCF använder man sig inte av samma beteckning av färger, EMS-kod, som FIFe. Här finns en konverteringstabell. Denna lista påminner om den som användes i Sverige tidigare och som fortfarande ses på gamla katters stamtavlor.
Vid parning så kommer föräldrarnas färger att påverka utfallet.
Det kan ofta vara intressant att i förväg veta vilka färger man kan förvänta sig vid
en parning. I vissa fall kan avkommornas färger berätta mer om vilka gener som
föräldrarna har eftersom de kan vara bärare av s.k. recessiva anlag. Ett sådant anlag
är lila/choklad anlaget som vid dubbel uppsättning gör att svart blir choklad och blå
blir lila. Eftersom vissa färger, t.ex. sköldpaddsfärger, är könsberoende kan det
möjliga utfallet variera mellan hankattungar och honkattungar.
Följande tabell visar på resultaten av några
parningar.
Även mönstring och silver utfall har sina speciella tabeller för att se vilket mönster man kan få av en viss parning eller vilka föräldrar som behövs för att åstadkomma en viss färg på avkomman. Länk till utfallstabeller för mönster.
Senast uppdaterad 2009-03-22